Har lyssnat på Lalehs fullständiga repertoar ett helt dygn nu - allt medan jag snubblat fram i bloggarvärlden. - Ja, jag är ju ny på detta med bloggar, har inte följt någon överhuvudtaget och skrivit ytterst sparsamt i min egen. Men nu har twittervärlden öppnat även denna dörr för mig. Förutom upplevelsen av att det ramlat in underbara twittersläktingar i min värld, så har jag nu också fått ta pulsen på deras bloggar. Noterar att mitt bidrag i bloggform är fullkomligt överflödigt - Sverige svämmar över av duktiga, flitiga och intressanta skribenter. Vem i hela friden behöver en bokstavsknåpare till? Ja inte du - som knappt hinner med dig själv. Men…När du ändå är här, så kan du ju försöka att gissa vilken twittrare som bloggade så att mina tårar brände till i käftsmällen av igenkännande... Ja, jag ryggade faktiskt fysiskt tillbaka. Ju mer jag grävde i denna twittrares webbsjäl och ju mer jag såg framträda mellan raderna - desto märkligare blev det. Alla mina referensramar och de associationsscheman som är anslutna till dessa, löpte en liten lättsam amok. Fullständigt övertygad tyckte jag mig plötsligt verkligen lärt känna en individs innersta väsen, bara genom att läsa ett flimrande bloggavtryck på min skärm. Men visst är det så att djup söker djup och visst är det så att dessa ibland möts även på nätet.
Undrar om min twittrare skulle ta sig tid att känna igen sig i Lalehs "Prinsessor" och hitta ro att läsa ord för ord och se pusselbitarna falla på plats? Skulle inte tror inte det, det vore i så fall ett mirakel - ja, ett riktigt härligt twittermirakel och vem tror på dem, (eöh…..förutom jag själv då).
Lyrics | Prinsessor lyrics
PS) Om du läst ända hit - räknas det också som ett mirakel, bara så du vet...
