28 november 2007

När poesi ruvar i skuggorna













Att födas på bloggen en kall natt i november...

Detta är mitt första steg, min första stund i den gemensamma massan av signaler. Min första alldeles egna blottade signal. Den föddes just efter midnatt när månen vänligt gav sitt medgivande. En svag förnimmelse nådde mig - framburet av en vind som brytit sig loss ut ur himlakroppens silverdisisiga sken. Tyckte mig höra en uppmaning, som sa - Tala in i natten lilla ljusbarn. Jag ska följa dig på stjärnors vis. Det kalla månljuset rörde min tanke med en överraskande värme. Tala - så ska jag lyssna viskade den avtagande vinden i mitt öra. Med väckta ögon bestämde jag mig för att se och höra. Så började mina händer tvekande att skriva det mitt hjärta ville tala till den som ville höra.

Vilken vän jag fann tänker jag förundrat, en himlakropp där uppe i skyn som vill höra ord som ingen annan vill höra. Vem förtjänar detta? Ändå är jag här, förlossad av månskuggan - född idag, en kall novembernatt. Ja nu är jag här...



0 kommentarer:

Skicka en kommentar